Vad är en kris?

Har du råkat ut för en svår upplevelse, ett trauma, kris eller sorg och känner att du tappat fotfästet i tillvaron, med symtom som mardrömmar, apati, ångest och rädsla. De flesta kriser och trauman leder inte till post traumatiskt stress syndrom. Det är dock ändå bra att undersöka detta om det har gått en längre tid och det fortfarande finns symtom såsom flashbacks, mardrömmar, undvikanden, lättskrämdhet med mera. Vid post traumatiskt stress syndrom finns en specifik behandling som är verksam för denna diagnos. En psykoterapi kan fungera som ett verksamt stöd i en akut kris genom en professionell förmåga till överblick och kunskap om krisers natur och förlopp. En kris kan t ex gälla en anhörigs död, sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa eller otrohet. När personen är med om en kris så behöver den stöd. Den behöver få prata och höra sig själv berätta det som har hänt. Medan den pratar om det som har hänt bearbetar personen krisen. I vissa fall kan personen gå igenom olika faser såsom chock, förnekelse, overklighetskänslor, skuld, ilska, sorg med mera. Det är individuellt vilka faser man går igenom och i vilken ordning. Efter en tid brukar personen komma ut i en så kallad nyorienteringsfas där personen har hittat sig själv i sitt liv trots förändringen som krisen har inneburit. Det går inte att säga exakt hur länge det tar eftersom det beror på typen av kris som personen har råkat ut för samt vilket stöd personen har och om den har en psykisk sårbarhet för psykisk ohälsa.

Ibland kan det räcka med några enstaka samtal för att känna att ens liv är hanterbart igen, i andra situationer kan en längre kontakt vara till hjälp. I inledande samtal kan vi tillsammans formulera och bedöma vad du är i behov av. Vanliga psykologiska reaktioner eller symptom vid en kris är oförmåga att ta in det som har hänt, känslomässig avstängning, känslor av overklighet, överväldigande känslor, låg självkänsla, trötthet, sömnproblem, ångest och oro, nedstämdhet, känslighet för stress och krav, koncentrationssvårigheter och minnesproblem. Följden kan bli svårigheter att klara av arbete och socialt umgänge eller att orka med att leva ett bra liv. Om dessa svårigheter håller i sig ökar risken för depression och ångest. Därför är det viktigt att inte tappa rutinerna och försöka hitta tillbaka till det som personen tidigare har använt för att må bra.