Vad är Ångest? 

Det finns flera olika typer av ångest såsom oro (en stark och icke-konstruktiv sådan) som ibland diagnostiseras som generaliserad ångest (GAD), social fobi, panikångest, tvångssyndrom (OCD), hälsoångest et. c. I KBT använder vi oss av olika tekniker som har visat sig vara effektiva vid behandling av ångest. Det handlar inte minst om att lära sig notera tankar, acceptera känslor och våga göra beteendeförändringar.

När kroppen hamnar i ångest förbereder den sig för en fara. Den sympatiska delen av det autonoma (icke-viljestyrda) nervsystemet sätts igång och aktiverar flykt- och kampresponser som leder till att personen vill fly eller försvara sig. Man kan uppleva kroppssymtom såsom hjärtklappning, hyperventilering, magont, stickningar och domningar i någon kroppsdel, yrsel, svaghetskänsla et. c. Ibland kan personen även uppleva så kallade tankefällor, såsom katastroftänkande, tankeläsning, ”svart eller vitt”-tänkande osv. Genom att arbeta med situationsanalyser av problematiska situationer där personen undersöker vad som triggade igång kedjeförloppet av tankar, känslor, kroppsförnimmelser, beteenden samt kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser kan man lyckas genomföra förändringar. Ofta vill personen undvika situationen på grund av att det ger en kortsiktig vinst. Problemet är att undvikandet vidmakthåller ångesten. Därför är en viktig del av behandlingen att gradvis våga exponera sig för det som man är rädd för, vilket exempelvis kan handla om sociala situationer, orostankar etc.

Personen kan ändra hur hen förhåller sig till tankarna som dyker upp. Man kan lära sig att se tanken för vad den är, undersöka om det finns belägg för den, ifrågasätta tanken osv. Personen kan även identifiera och acceptera känslan samt välja ett beteende som gynnar hen långsiktigt och inte bara på kort sikt. Oftast väljer man beteenden som ger en kortsiktig belöning, men som inte är i samklang med ens kärnvärden. När personen lyckas ändra sina beteenden till sådana som överensstämmer med den hen egentligen vill vara och som är i enlighet med ens kärnvärden växer självkänslan.

Exponeringar och beteendeexperiment är en viktig del av KBT-behandlingen. Det är viktigt att våga utsätta sig för sina rädslor och utmana ens negativa automatiska tankar, livsregler och grundantaganden. I annat fall tillåter man de felaktiga associationerna att leva kvar och frodas. Genom exponering kan habituering och nyinlärning ske. I beteendeexperiment kan det exempelvis handla om att utforska om tankarna stämmer eller inte och se dem som hypoteser snarare än sanningar. Oftast märker personen att katastroftankarna inte infrias när hen provar ett nytt beteende och blir på så vis av med sin rädsla, eller lär sig att hantera sina negativa tankar och känslor på ett bättre sätt.