För många människor är relationer den stora meningen med livet. Tyvärr fungerar inte alltid relationer på ett enkelt och smidigt sätt, utan kan ibland upplevas som mycket svåra att handskas med. Oavsett om det är en kärleksrelation eller relation till familjemedlemmar och vänner kan den trigga igång mycket jobbiga känslor. Det kan exempelvis handla om svartsjuka, ilska, sorg, besvikelse et. c. Ibland kan personen tappa bort sina "kärnvärden" om att vara den partner, förälder, syskon eller vän som hen vill vara. Detta händer ofta när känslorna och tankarna tar över och personen tappar sin självkontroll. Genom att reflektera och fokusera på kärnvärdena och undersöka situationerna som uppstår kan personen ändra sitt förhållningssätt samt förbättra sina relationer. Det är viktigt att undersöka sina triggers, tankar, känslor, kroppsförnimmelser, beteenden samt kortsiktiga- och långsiktiga konsekvenser för att kunna sluta agera på autopilot och istället börja ta steg mot att vara den partner, familjemedlem eller vän som man egentligen vill vara.

Vissa personer är duktiga på att hävda sig själva och sätta gränser. De behöver kanske lära sig att stanna upp, parkera sina reaktioner och bli mer lyhörda och validerande. Andra personer har svårare för sund självhävdelse och hamnar lättare i att vara för snälla och till lags. Man kan säga att dessa personer är överanpassningsbara; så pass flexibla att de kör över sig själva. De lyssnar mycket på andra och uttrycker inte sina egna tankar, åsikter, känslor, viljor och behov. Problemet är att personer som har en överdrivet stor dos av personlighetsdraget "agreableness" oftare tenderar att hamna i relationer där de kan bli utnyttjade och illa behandlade. Vi vill sträva efter att hitta en balans mellan att inte vara för överanpassningsbar och inte heller för gränssättande. Denna optimala balansnivå kallas inom psykologin för sund självhävdelse. Det innebär att man kan vara lyhörd och validerande för andras tankar, känslor, behov och vilja samtidigt som man lyssnar in och beskriver sina egna tankar, känslor, behov och vilja. Förhoppningsvis har du en partner som också strävar efter sund självhävdelse, vilket ökar möjligheten att båda upplever relationen som positiv och meningsfull.

Det är viktigt att ha realistiska förväntningar på sin partner och inte kräva att hen ska göra dig lycklig. Tyvärr har många människor en föreställning om att relationen ska ha en känsla av "rosa moln" varje dag, livet ut och om inte det sker måste något vara fel. Förälskelse-fasen kanske går över efter ett tag och kvar finns en starkare, mer genuin relation med djupare känslor. För personer som är spänningssökare eller undvikande i sitt beteende kan detta kännas tråkigt eller skrämmande. Då börjar personen söka sig vidare till andra kickar eller nya ytligare relationer. Detta leder sällan till djupare relationer och för personer som har sådana undvikande- eller ambivalenta tendenser kan övningen handla om att våga stå kvar, även när relationen triggar igång negativa känslor. Det kan vara lättare att lyckas upprätthålla en god relation om du har en trygg anknytning och din partner likaså. Personer med otrygga anknytningsmönster (undvikande och ambivalenta) kan öva på att göra tvärtom; det vill säga vara kvar istället för att lämna relationen och därmed bryta sina dysfunktionella relationsmönster. Det viktiga är att ens kärnvärden styr besluten och inte gamla mönster som omöjliggör det personen vill på lång sikt.

Ju närmare man befinner sig personlighetsmässigt, desto lättare är det i regel att upprätthålla en relation. Om båda personerna är kreativa kanske man kan bedriva intressanta projekt tillsammans. Om endast den ene är kreativt lagd kan det leda till att hen känner att den andra inte vill prata om saker som känns stimulerande att diskutera. Eller om den ena personen är mycket noggrann, strukturerad och arbetsam och den andra inte kanske det kan leda till att den mer ordningsamma personen stör sig på den andras bristande förmåga till struktur och ordning, vilket i sin tur kan leda till konflikter. I de fall där personerna i ett förhållande är olika extrovert lagda kommer troligtvis den som har ett större socialt behov uppleva att den andra pratar för lite eller ej delar med sig, medan den mer introverta personen kanske känner sig mättad på sitt sociala behov efter arbetsdagens slut. Personen som är "agreable", det vill säga mer sympatiskt lagd, kommer tycka att den andra är okänslig när hen uttrycker vissa saker. Den som är mer stresskänslig och orolig kan störa sig på att personen som är lugnare inte kan förstå hens oro. Tyvärr tänker vi sällan på personlighet eller till och med dras till varandras olikheter när vi blir förälskade. Då handlar det om att vid ett senare skede i relationen kunna förstå att man har olika personligheter och försöka kompromissa i den mån det är möjligt. Man behöver även förstå att ens partner inte kan uppfylla alla ens behov, utan endast vissa. En del behov behöver personen få tillgodosedda på andra sätt.

Ibland kommer personer fram till att det bästa alternativet är att gå skilda vägar. Kanske strävar man åt olika håll eller skiljer sig åt för mycket personlighetsmässigt. Det kan även handla om att man har sårat varandra, att problemen ter sig som hopplösa eller att den ena partnern inte anstränger sig lika mycket som den andra. Hos många par försvinner glädjen, närheten, passionen och glöden som fanns i början av relationen. Det känns svårare att samtala med varandra på ett validerande sätt och till slut kanske man frågar sig om det finns något gemensamt överhuvudtaget. Sexlivet kanske inte riktigt fungerar. Svartsjuka och otrohet kan också ställa till det. Man kan ha olika värderingar och föreställningar om hur man ska leva sitt gemensamma liv, exempelvis hur tiden ska prioriteras, hur hemmet ska skötas, hur barnen ska uppfostras eller på vilket sätt man ska umgås. Kärleken försvinner och det som en gång höll ihop paret lyser med sin frånvaro. När par hamnar i svårigheter kan det behövas utomstående hjälp. I terapibehandlingen kan ingå att ersätta negativa beteendemönster med positiv interaktion, att hitta tillbaka till det som paret tidigare uppskattade med varandra, att ge uttryck för sina känslor och behov, att lära sig lyssna på varandra, att träna på problem- och konfliktlösning samt att kunna ge och ta emot kritik och uppskattning på ett bättre sätt.