Vad är utmattningssyndrom?

Våra kroppar är rustade för kortare perioder av stress och det är därför inget som man vanligtvis blir sjuk av. Stress som tillstånd involverar hela kroppen. Om stresspåslaget däremot blir långvarigt och perioder av återhämtning uteblir, kan man utveckla stressrelaterade symtom samt utmattningssyndrom. Vanliga problem kan vara sömnstörningar, orolig mage, ihållande värk och högt blodtryck. Långdragen stress påverkar även immunförsvaret, vilket gör att man lättare kan drabbas av infektioner. Vanliga emotionella reaktioner vid långvarig stress är ångest och/eller nedstämdhet samt en känsla av trötthet, utmattning och otillräcklighet. Ibland förekommer en vilja att isolera sig. Att ständigt uppleva för små marginaler kan dessutom göra det svårt att kontrollera emotionella reaktioner. Det är vanligt att personen får problem med minne och koncentration, vilket kallas för kognitiva nedsättningar. Vad gäller utmattningssyndrom kan det yttra sig olika från person till person. Vissa kan förutom stressymtom även ha ångest eller panikkänslor. Andra personer kan bli mer depressiva.

I den psykologiska behandlingen/psykoterapin tittar vi på inre och yttre stressorer. De inre stressorerna handlar om vanliga drag hos många personer som lider av utmattningssyndrom, såsom att vara för till lags, perfektionism, en stark vilja att vara duktig, överlojalitet gentemot arbetet eller i andra relationer, prestationsångest et. c. Yttre stressorer kan handla om för höga krav i arbetet, otydlighet i arbetet, konflikter på arbetsplatsen, underbemanning eller stress i de privata relationerna, att ha små barn hemma eller andra svårigheter med att få ihop livspusslet. Därefter undersöker vi personens inre- och yttre beteendemönster, det vill säga tankar, känslor och beteenden, för att sedan hitta mer funktionella beteenden som leder till nya och bättre resultat för hen. Det är viktigt att personen får ett liv där hen avsätter tid för återhämtning och lustfyllda aktiviteter samt lär sig hantera sina krav och åtaganden på ett sundare sätt. Behandlingen kan innefatta träning på gränssättning och "good enough", där man får en snällare självdialog och blir mindre kritisk mot sig själv.