Vad är depression?

Vad är skillnaden mellan normal nedstämdhet och depression? Vid depression är besvären så kraftiga att de orsakar svårigheter att fungera i vardagen. Sorgsenhet och en förlorad förmåga att känna glädje för något är vanliga symtom. Livet känns tomt, meningslöst och hopplöst. Ingenting känns längre intressant. Det är vanligt att man känner sig ledsen och likgiltig. Störd sömn och förändrad aptit är andra vanliga symtom. Även bristande energi är vanligt förekommande. Deprimerade personer hamnar ofta i negativa tankar och grubblerier. När självförtroendet sjunker och man inte längre fungerar som vanligt är det lätt att dra sig undan socialt och isolera sig. Kanske orkar man inte längre bry sig om andra och inte heller om sig själv. Vanligt är också en upplevelse av att det går trögare att tänka och tala. Man kan ha svårt att fokusera och tappar då lätt tråden.

Människor med depression kan få negativa tankar om sig själva, omgivningen och framtiden. Dessa tankar gör att personen ofta slutar aktivera sig och kommer därmed inte i kontakt med sina positiva förstärkningar det vill säga det positiva i livet som enligt studier gör människor lyckliga såsom relationer, arbete/studier, motion, fritidsintressen med mera. Personen får ett underskott av aktivitet och ett överskott av negativa tankar och känslor. Ibland kan depressionen starta med att personen tappar en viktig tårtbit i livet såsom en separation från en viktig relation. Sedan kan den förlusten smitta av sig på andra områden i livet så att personen tappar tårtbit efter tårtbit. Studier har visat att beteendeaktivering är effektivt vid depression. Personen får lära sig att det finns ett starkt samband mellan vad den gör och hur den mår. En person som har många lustfyllda aktiviteter samt aktiviteter där den känner sig kompetent i sitt veckoschema brukar även ha mindre depressionssymtom. En depression kan såklart komma av andra anledningar än att den har förlorat en viktig tårtbit i livet. Det finns årstidsbundna depressioner med mera. Det handlar om en kombination av arv och miljö där vissa personer har en ökad sårbarhet för depression. 

I vissa fall kan personen behöva antidepressiv medicin i kombination med psykologisk behandling/psykoterapi. Detta brukar rekommenderas när personen inte har mild och måttlig depression utan snarare en medelsvår eller svår depression. Detta undersöks både kliniskt och även med hjälp av självskattningsformulär. Ibland kan depressionen vara sekundär och orsakas av alkoholproblem eller social ångest. Då jobbar man ibland med problemen parallellt beroende på vilket problem som orsakar mest skada i stunden. Man får bedöma detta och göra en så kallad problemhierarki. 

Vissa personer gynnas av en mera existentiell terapi där man fokuserar mera på mål och mening med livet. Många människor lever på "autopilot" och har inte frågat sig själva vart de vill och vilka de vill vara. Utan att ha ställt sig dessa frågor är det svårt att få livet man vill ha. Man kanske jobbar med något som man inte trivs med eller man har en relation som inte känns bra. Det har blivit som gamla vanemässiga beteenden. Personen kanske vill förändra men vågar inte gå utanför "comfort zone". I dessa fall kan det vara bra att jobba med dessa frågor och se vilka hinder som finns för att göra förändringar. Man kanske lever ett liv fullt av måsten och borden och för lite vill. 

För en person som mår bra kommer beteendena inifrån och ut. Den har lust att göra saker. En person som är deprimerad får tänka att beteendena kommer utifrån och in. Den får göra sånt som brukar få den att må bra tills den tar sig ut ur depressionen. Beteenden verkar som en naturlig antidepressiv medicin eftersom dessa beteenden leder till förändringar i hjärnan precis som antidepressiv medicin gör. För en deprimerad person är det bra att tänka att den ska försöka "jaga" sina plus i livet varje dag fast personen har många negativa tankar och känslor som vill få den att fortsätta isolera sig, inte träna etc