Vad är imposter syndrome – bluffsyndrom?
Imposter syndrome eller bluffsyndrom som det heter på svenska är känslan av att man inte är så kompetent som alla omkring en tror. Det grundar sig ofta på låg självkänsla men har även med yttre faktorer att göra, som att man tillhör en minoritet på något sätt. Imposter syndrome är vanligare hos kvinnor och minoritetsgrupper.
Bluffsyndrom ger ökad risk för utmattning
Att ständigt gå runt med känslan av att allt man har åstadkommit i livet är tack vare tur eller lyckliga omständigheter är psykiskt påfrestande. Det ökar risken för utmattning eftersom många människor som lider av bluffsyndrom tar på sig mer och mer ansvar och uppgifter för att bevisa för sig själv och andra att man är kompetent och duktig på det man gör.
Hantera imposter syndrome
Sveapsykologerna har terapeuter med erfarenhet av att behandla personer med imposter syndrome, bluffsyndrom. Kontakta oss för att få hjälp.
Imposter syndrome – en kvinnosjukdom?
Imposter syndrome eller bluffsyndrom beskrevs för första gången 1978. Det var två kvinnliga psykologer, Pauline R. Clance och Suzanne A. Imes, som hade studerat högpresterande kvinnor och hur de såg på sig själva. Deras resultat visade att en stor del kvinnor nedvärderade sin egen intelligens och kompetens, och de hade en stark känsla av att andra övervärderade dem.
Idag är fenomenet välstuderat och har beskrivits av många personer som har ett högt anseende inom sitt område, exempelvis Kate Winslet och Michelle Obama. Det drabbar oftare personer som går emot normer och förväntningar, vilket gör att de blir en minoritet i sammanhanget. Det är vanligare bland högpresterande kvinnor eftersom deras kompetens många gånger har lett dem till positioner på företag där de är den enda, eller en av få, kvinnor. Så på ett sätt kan det beskrivas som en kvinnosjukdom, men det är varken en psykiatrisk störning eller diagnos.
Bluffsyndrom endast i jobbsammanhang?
Känslan av att vara en bluff är inte något som bara uppstår på jobbet, det kan finnas hos studenter på universitet eller i en relation, men eftersom det är starkt kopplat till prestation är det vanligast att personer känner det i sin yrkesroll.
Tecken på att du lider av bluffsyndrom
Det främsta tecknet på att du kan lida av imposter syndrome är att du tror att personer ska komma på att du är en bluff, att du egentligen inte vet vad du håller på med och inte har den kompetens som krävs för att göra ditt jobb. Men det finns fler tecken att ta hänsyn till:
Du är rädd för att misslyckas.
Du har svårt att ta komplimanger.
Negativ feedback ser du som ett bevis på att du inte är kompetent nog.
Du har svårt att hantera situationer när du inte är bäst.
Hjälp med bluffsyndrom
Det finns hjälp att få för att bli bättre på att hantera känslor som hör ihop med bluffsyndrom. Sveapsykologerna hjälper dig att hantera imposter syndrome. Kontakta oss så lägger vi upp en samtalsplan.
Hantera imposter syndrome
Eftersom syndromet varken är en sjukdom eller en psykiatrisk diagnos finns det heller inget att bli “frisk” ifrån. Det handlar mer om att skaffa sig verktyg och knep för att hantera känslorna och få dem att minska i styrka.
Ett första steg är att prata om känslorna, speciellt på arbetsplatsen om det är där känslan uppstår. Det gör att du kan lätta på trycket och pressen du hela tiden känner, och kanske kommer du inse att fler går runt med liknande känslor.
Se till att inte lägga allt fokus på jobbet, ha balans i livet och gör inte en del i livet avgörande för hur du mår. Hur du presterar på jobbet definierar inte hela din person.
Släpp kravet på att saker du gör ska vara perfekta. Ingen är felfri och inte heller du behöver ha det kravet på dig. Att du har fel eller gör fel i någon situation gör inte att hela ditt värde som människa försvinner.
