Intellektuell funktionsnedsättning

Sveapsykologerna utreder intellektuell funktionsnedsättning. Vi har mycket korta väntetider, vilket innebär att du i regel kan påbörja en neuropsykiatrisk utredning inom en vecka.

Prismässigt ligger vi lägre än de flesta andra privata mottagningarna i Sverige. Priset för en neuropsykiatrisk utredning hos Sveapsykologerna är från 29 995 SEK och uppåt. Priset varierar beroende på flera faktorer, såsom hur komplex utredningen är, klientens ålder och vilken stad klienten befinner sig i. Det finns möjlighet till delbetalning.

Sveapsykologerna utreder vuxna, ungdomar och barn. Vi utreder inte personer med pågående missbruk. Våra kompetenta psykologer och psykiatriker/läkare har lång erfarenhet av att arbeta med neuropsykiatriska utredningar. Det finns även möjlighet till psykologisk behandling/psykoterapi och stödsamtal efter utredningen.

De som söker neuropsykiatriska utredningar inom privat vårdsektor är ofta personer som har tröttnat på de långa kötiderna inom landstinget. Kontakta oss via kontaktformuläret – genom att klicka på knappen nedan – så återkommer vi till dig inom några timmar för en kostnadsfri konsultation.

Att ha en intellektuell funktionsnedsättning innebär att ha svårt att förstå och lära sig vissa saker. Det finns olika grader av intellektuell funktionsnedsättning. Bra rutiner och hjälpmedel kan göra vardagen lättare. Intellektuell funktionsnedsättning kallas även utvecklingsstörning. Det är olika hur tidigt det märks att någon har en intellektuell funktionsnedsättning. Hos de personer som har Downs syndrom märks det redan efter födelsen. Hos andra kanske det inte märks förrän i skolåldern.

Du som har intellektuell funktionsnedsättning har svårt klara av saker inom dessa tre områden:

• Teori. Det vill säga att kunna föreställa sig saker i tanken. Till exempel att läsa, skriva, räkna och annat som tränas i skolan.

• Socialt samspel. Det vill säga hur man umgås med andra. Att bedöma andra människor och situationer.

• Praktiska saker. Det vill säga vardagliga aktiviteter som till exempel att tvätta sig, klä på sig, städa och ha hand om pengar.

När du har intellektuell funktionsnedsättning är hjärnans funktioner nedsatta. Det är ingen sjukdom, men du kan behöva hjälp och stöd för att klara av vissa saker.

Intellektuell funktionsnedsättning brukar delas in i fyra nivåer

En funktionsnedsättning delas in i nivåerna lindrig, medelsvår eller måttlig, svår och mycket svår. Beroende på vilken nivå du har kan livet påverkas på olika sätt. Det är stor skillnad på hur mycket stöd man behöver.
Många som har intellektuell funktionsnedsättning har samtidigt andra funktionsnedsättningar eller sjukdomar, som till exempel: epilepsi, nedsatt syn eller hörsel, svårt med motoriken och autism.

Att utredas för intellektuell funktionsnedsättning

Det är bra att få reda på om man har en intellektuell funktionsnedsättning så tidigt som möjligt. När du vet om det kan du lättare få den hjälp du behöver. Sveapsykologerna har tester och metoder som visar om du har en intellektuell funktionsnedsättning och vilken nivå den är på. Under utredningen får du bland annat prata med en psykolog och göra olika tester och uppgifter. Du får även träffa en läkare som undersöker om du har några andra svårigheter eller sjukdomar. Vem som gör utredningen och hur den går till varierar, inte minst beroende på hur gammal du är.

Du som har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning kan klara det mesta själv. Men du kan behöva hjälp med vissa praktiska saker som till exempel att sköta din ekonomi. Du som har en måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan behöva mer hjälp. Kanske behöver du hjälp med till exempel mat, kläder, tider och ekonomi. Vid svår eller mycket svår intellektuell funktionsnedsättning behöver man mycket hjälp. Det är vanligt att bo i gruppbostad eller egen lägenhet med assistenter till hjälp.

Du har rätt att få stöd från kommunen och regionen om du har en intellektuell funktionsnedsättning. Du kan fråga en handläggare inom kommunen eller regionen för att få information. Det finns en särskild lag, LSS, som bestämmer vad personer med en funktionsnedsättning har för rättigheter. Det går också att få vårdbidrag från Försäkringskassan.

Att du har intellektuell funktionsnedsättning kan bero på många olika saker. Det kan bero på en avvikelse i kromosomerna, till exempel om du har Downs syndrom eller fragilt X-syndromet. En intellektuell funktionsnedsättning kan bero på skador eller sjukdomar som hände när man låg i magen eller under förlossningen. Det kan även bero på andra saker. Ibland vet man inte vad det beror på.

Det kan vara omtumlande att få reda på att du eller ditt barn har intellektuell funktionsnedsättning. Vetskapen kan vara både en lättnad och en sorg. Det kan vara en lättnad att förstå varför du fungerar som du gör. Vissa saker kan förklaras bättre och det kan kännas bra att få den hjälp man behöver. Samtidigt kan det kännas ledsamt att få bekräftat att du har en funktionsnedsättning.

Information och samtal kan göra det lättare att känna sig trygg i den nya situationen. Att lära sig mer om intellektuell funktionsnedsättning brukar kännas bra. Det går också att prata med någon inom vården eller habiliteringen, till exempel en kurator.

Livet kan se väldigt olika ut för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det är inte bara funktionsnedsättningen som avgör vad man klarar av. Träning, kommunikation, erfarenheter och anpassningar är andra saker som kan påverka. Barn med intellektuell funktionsnedsättning brukar inte behöva någon särskild anpassning i förskolan. En del kanske får stöd av en resursperson. Barnet kan också få hjälpmedel i skolan. En del barn börjar sedan i särskola. Andra går i grundskola. De som går i grundskola byter oftast till särskola när de blir äldre. Särskolan har även en inriktning som heter träningsskola, vilken är enklare än särskolan. Vad som passar för olika barn varierar. Många barn kan lära sig att läsa och skriva, för andra är det svårare.

En del barn med intellektuell funktionsnedsättning har inga problem med att tala. För andra är det svårare. Det är bra att kommunicera med barnet på flera sätt. Då kan språket komma igång bättre. Man kan använda teckenspråk, tecken som stöd, visa bilder eller föremål. Det finns kurser som lär ut bra kommunikation.