Prokrastinering

Prokrastinering är ett annat ord för att skjuta upp saker. Det är normalt att vilja skjuta upp saker, vi människor behöver i stor utsträckning en deadline. Vi utför saker innan det blir en konsekvens om vi inte gör det, i annat fall har vi lätt för att skjuta på det. De flesta kan känna igen sig i att ha skjutit upp tentaplugget eller arbetsuppgifter till sista sekunden.

Prokrastinera – ett personlighetsdrag

Vissa personer har lägre av personlighetsdraget conscientiousness (samvetsgrannhet), som innehåller två olika delar: orderliness (noggrannhet) och industriousness (arbetsamhet). Detta personlighetsdrag, liksom de andra personlighetsdragen i Big 5, är fördelade utifrån en normalfördelningskurva, i vilken en viss mängd av befolkningen befinner sig inom de högre eller lägre percentilerna. De allra flesta befinner sig någonstans i mitten av kurvan, vilket innebär att dessa personer är halv-noggranna och halv-arbetssamma. Befinner du dig i de lägre percentilerna på skalan kan det resultera i prokrastinering som personlighetsdrag. Det betyder att du konstant upplever en svårighet med att ta tag i saker i tid och få saker gjort.

Personlighet går inte att välja

När man gör personlighetstester i urvalssammanhang brukar det ofta vara attraktivt att ha högt på conscientiousness, då det innebär att personen i fråga kommer att vara arbetsam och noggrann. Tyvärr kan man inte bestämma sin egen personlighet – det är en kombination av både arv och miljö. Man kan däremot jobba med sina svaga sidor och träna på att ändra beteenden.

Prokrastinering påverkar livet

Vid ADHD ingår ofta igångsättningssvårigheter samt problem med genomförande och avslutande av uppgifter. Då brukar man ha så pass stora problem att det påverkar hur man fungerar i flera livsområden. Men även mindre påverkan på livet kan vara en form av prokrastinering. Oavsett om det handlar om större eller mindre problem med prokrastinering kan personen bli mer strukturerad genom att formulera mål och delmål samt använda sig av yttre hjälpmedel som exempelvis kalender och mobilpåminnelser.

Lär dig välja positiva beteenden

Det är bra att sätta upp deadlines och även att använda sig av rutiner. Det naturliga för människan är att välja beteenden som ger kortsiktiga vinster i form av positiva och negativa förstärkningar. Dessa ger något positivt, eller tar bort något negativt, på kort sikt.

Tyvärr är de beteenden som vi skjuter upp oftast sådana som ger långsiktigt goda konsekvenser. Drivs man av de kortsiktiga konsekvenserna blir det svårt att välja de långsiktiga. Därför behöver man lära sig att se målet och även bryta ned det i mindre delmål. Man kan tänka sig att det som är tråkigt och svårt portioneras ut i små delar. Om man endast ser det stora, höga berget kan det kännas svårt. Genom att istället ta ett steg i taget och inte låta sig hindras av tankar eller känslor som säger att man ska stanna, har man till slut klättrat upp för hela berget.

Att prokrastinera är att inte ta ansvar

Är man medveten om vilka tankar och känslor som brukar vara hindrande blir det enklare att inte låta sig styras av dessa i en icke-ändamålsenlig riktning. Det mesta i livet som är meningsfullt kräver ansvarstagande. Att ta ansvar är ofta krävande och ger inte alltid kortsiktiga belöningar. Genom att prokrastinera ansvar går man lätt miste om det meningsfulla: exempelvis att upprätthålla relationer, ta hand om sin kropp och hälsa samt prioritera jobb och karriär. Det finns därför mycket att vinna på att sätta upp mål och sträva efter att fullfölja dem!