Sorg är ett tungt och ständigt aktuellt ämne. Hur gör en för att bearbeta sorgen av att förlora någon nära? Sorg aktiverar samma system i kroppen som stress gör. Det kan påverka hur du fungerar och beter dig. Sorgen finns kvar hela livet. Oftast mildras den med tiden, men den kan göra sig påmind olika starkt och vid olika tillfällen. Du lär dig att leva med den.

Sorgearbetet syftar till att förstå innebörden av det som hänt och anpassa sig till en förändrad livssituation. Sorg är kärlekens pris och den sorg som smärtar visar att vi förlorat någon som är betydelsefull för oss. Texten som följer har sorg vid dödsfall som utgångspunkt.

Vad är sorg?

Sorg är alla de känslor, tankar, kroppsliga reaktioner och förändrade beteenden som du kan få vid en förlust eller förändring av något slag. Alla större förändringar i livet kan orsaka sorgereaktioner. Man kan uppleva sorg när livet inte blir som man tänkt sig eller när det man hoppats på inte blev av. Sorg är därför en naturlig del av livet, och det är svårt att gå igenom livet utan att någon gång uppleva det. De allra flesta har efter en förlust ett behov av att sörja.

 
 

Sveapsykologernas David Waskuri ger dig råd kring sorg

 
 

Att bearbeta sorg

Berätta för andra hur du känner och vilket slags stöd du behöver, även om det kan kännas som om ingen riktigt förstår. Kontakta en stödgrupp. Prova att skriva om hur sorgen känns. Du kan skriva tex till personen som har dött och förklara dina tankar och känslor. Du kan också prova att lyssna på musik, läsa böcker eller se filmer som handlar om sorg. För en del hjälper det att se att andra känner ungefär som de själva gör.

Försök att få klarhet i sådant som kanske känns otydligt eller förvirrat kring personens död. Bra att ta del av ceremonier för att ta farväl av den som har dött, tex en begravning. Ritualen kan hjälpa till att verkliggöra och börja bearbeta det som har hänt. En del mår bra av att bevara känslan av närvaro med den som är död. Tända ett ljus, besöka en särskild plats eller spara något föremål som betyder mycket. Den som är död kanske hade en blogg eller ett konto på sociala medier som du kan fortsätta skriva eller dela på. Sorg är ett stort ämne.

Sorg vid dödsfall

Sorg kan uppstå vid olika slags förluster. De flesta människor upplever sorg åtminstone någon gång i livet. Oftast avtar sorgen så småningom, utan att du behöver hjälp från vården.

En del gråter mycket när de sörjer, andra gråter inte alls. En del vill prata om det som har hänt, andra vill sörja för sig själva. Samma person kan sörja på olika sätt vid olika tillfällen.

Exempel på reaktioner vid sorg

En del gråter mycket när de sörjer, andra gråter inte alls. En del vill prata om det som har hänt, andra vill sörja för sig själva. Samma person kan sörja på olika sätt vid olika tillfällen. Reaktionerna kan växla. Här är exempel på reaktioner som kan komma vid sorg.

  • Overklighetskänslor.

  • Saknad och längtan efter den som har dött.

  • Förtvivlan och nedstämdhet.

  • Känslor av övergivenhet.

  • Tomhet eller meningslöshet.

  • Oro eller ångest.

  • Ilska och irritation.

  • Ständiga tankar på den som har dött och på döden.

  • Skuldkänslor.

Frågor som kan dyka upp vid sorg

Du kan börja tänka mycket på frågor om varför vi finns.
Vad är meningen med livet?
Varför kunde detta inträffa?
Varför är jag drabbad?
Hur kan mitt liv bli meningsfullt igen?

Ilska och skuldkänslor vanligt i samband med sorg

Du kan bli arg på den som har dött och lämnat dig kvar, eller arg på en läkare som inte kunde rädda personen. Eller på någon som säger något som känns opassande eller dumt. Det är vanligt med skuldkänslor. En del känner skuld för att de lever, när någon de känner har dött. Andra kan känna skuld för att de till exempel har tänkt eller sagt något dumt till eller om den som har dött. Dina känslor och reaktioner kan växla snabbt.

Det kan vara svårt att förstå att det som har hänt verkligen har hänt. Det kan kännas som om du är bedövad och avskärmad från omgivningen. Då kanske du inte känner något särskilt alls. De känslorna kan vara svåra att förstå. Man kan tycka att man borde känna sig ledsen.

Känslor vid sorg

Det är vanligt att känna existentiell ensamhet i sorg. Kanske upplever du att andra inte förstår eller att det känns jobbigt att sörja i närvaro av andra.

Tänk dock på att inte dra dig undan allt för mycket utan tacka ja ibland till sociala aktiviteter fastän du kanske inte känner för det.

Få inte dåligt samvete om du tar en paus från sörjandet och faktiskt har roligt en stund.

Hur sorg påverkar dig

Sorg kan påverka dig på olika sätt. Här är exempel på vad du kan uppleva.

  • Du kan känna dig trött och orkeslös.

  • Du kan ha svårt att somna eller sover för lite eller för mycket.

  • Du kan ha ont i huvudet, i magen eller någon annanstans i kroppen.

  • Du äter mer eller mindre än vad du brukar göra.

  • Du tappar lusten att göra saker.

  • Du kan lättare få infektioner.

Koncentrationssvårigheter är vanligt vid sorg

Sorgen kan göra att du får svårt att koncentrera dig eller att förstå och minnas saker. Du kan få svårt att bestämma dig för att göra saker. Det kan ta längre tid att göra saker än vad du är van vid. Det är också vanligt att uppleva att den som är död har kommit tillbaka. Det kan vara korta stunder när du tycker att du hör, ser eller känner att personen är hos dig. Kanske pratar du med personen som har dött. Sorgen kan kännas olika beroende på vad som har hänt. Kanske visste du att personen skulle dö och hann vänja dig vid tanken innan det hände. Sorgen kan kännas på ett annat sätt om personen dog hastigt och oväntat.

Din relation till personen som gått bort påverkar sorgearbetet

Sorgen kan också påverkas av vilken relation du har till den som har dött och om det är en vuxen person eller ett barn som har dött. När ett barn eller en ung person dör kan du också sörja allt som den personen inte fick chansen att uppleva. Alla sörjer olika. Det kan ha betydelse vem du är som person, hur gammal du är, hur din uppväxt har varit, vad du har varit med om tidigare i livet, hur din omgivning visar sorg och vilket stöd du har från omgivningen.

Sorg aktiverar samma system i kroppen som stress gör. Det kan påverka hur du fungerar och beter dig. Höga halter av stresshormoner i kroppen påverkar också immunförsvaret. Det kan göra att du blir extra känslig för infektioner. Sorg påminner ibland om depression men är inte samma sak. Sorg är ingen sjukdom men kan ändå påverka hur du mår. Du kan behöva vara hemma helt eller delvis en tid om du har ett arbete, söker jobb eller studerar.

Läs mer om vilka möjligheter som finns på efterlevandeguiden.se.

Hur sorg känns

Det finns olika sätt att beskriva hur det känns att ha sorg. Tidigare har sorg beskrivits som något som följer vissa bestämda faser. Nu utgår forskningen från en modell där den som sörjer pendlar mellan två lägen. Det ena läget kännetecknas av förlusten. Det andra läget kännetecknas av den nya tillvaron utan den som har dött. Att pendla mellan de olika lägena innebär att du ena stunden kan tänka och känna väldigt starkt och ha svårt att hantera att personen som du sörjer är död. Nästa stund kan du tänka, känna och göra saker utan direkt koppling till förlusten eller sorgen.

Du kan ta tag i saker som du vill eller behöver ordna för att skapa en tillvaro som fungerar utan den som har dött. Ibland kan du pendla mellan de båda lägena med några minuters mellanrum. Andra gånger kan du vara längre i ett läge, kanske timmar, dagar eller veckor.

Hur påverkas livet av sorg?

Att lära sig leva med sorgen tar olika lång tid för olika personer. Det beror också på vilken förlust som orsakat sorgen. En del behöver prata mycket och få stöd långt efter förlusten. För många är det första året svårast. Sedan har alla årstider och högtider hunnit passera en gång och det kan bli lättare att klara dem nästa gång. För andra är det vardagen som är svårast, med alla rutiner som man delade tillsammans med den som har dött. En del tycker att tiden före en begravning och själva begravningen är jobbigast, sedan kan det bli lättare.

Sorgen finns kvar hela livet

Sorgen finns kvar hela livet. Men den förändras med tiden. Det blir lättare att tänka på förlusten och att lära sig leva med det som har hänt. Dina erfarenheter gör att du kan hantera minnena på ett annat sätt. Du kan ändå känna dig lika ledsen vid vissa händelser eller dagar som du gjorde i början av sorgen, även efter många år. Tillvaron kan bli annorlunda än tidigare. Din trygghet och identitet kan påverkas. Andra livsomställningar senare i livet kan kännas svårare. De erfarenheter du får av det som har hänt kan förändra dig som person och vad du tycker är viktigt.

När och var ska jag söka vård för sorg?

De flesta klarar av att ha sorg med hjälp och stöd från närstående eller andra personer i omgivningen. Du kan kontakta någon av de stödlinjer som finns på nätet, antingen på chatt, mejl eller telefon.

Du kan delta i en sorgegrupp eller kontakta en stödförening. Kontakta en vårdcentral om du behöver mer stöd, till exempel om du tror att du har fått en depression, PTSD eller om sorgen på något annat sätt gör att du har svårt att fungera i din vardag.

Mildra din sorg

Även om det känns tungt finns det saker som kan göra det lättare när du har sorg.

  • Äta och sova
    Försök att äta och att sova på regelbundna tider.

  • Berätta för andra
    Berätta för andra hur du känner, även om det ibland kan kännas som om ingen riktigt förstår. Andra kan ha svårt att veta hur de ska göra eller vad de ska säga. Då är det bra om du kan försöka berätta vilket sorts stöd du vill ha. Ibland kan det vara skönt att ha någon hos sig även om man inte vill prata.

  • Kontakta en stödgrupp.
    En del tycker att det känns bra att få prata mer med någon eller några som har liknande erfarenheter. Du kan läsa mer om stödgrupper längre ner i den här texten.

  • Skriv ner dina tankar.
    Du kan prova att skriva hur sorgen känns. Både när du är som mest ledsen och när du känner dig mindre ledsen. Du kan skriva till personen som har dött och förklara dina tankar och känslor.

  • Musik, böcker och filmer
    Du kan också pröva att till exempel lyssna på musik, läsa böcker eller se filmer som handlar om sorg. För en del hjälper det att se att andra känner ungefär som de själva gör.

  • Red ut saker
    Försök att ta reda på sådant som kanske känns oklart och förvirrat i samband med att personen dog. Det kan hjälpa dig att komma vidare i sorgen. Du kan till exempel boka ett samtal med personalen som tog hand om personen.

  • Ceremonier och ritualer
    Det brukar vara bra att vara med i ceremonier för att ta farväl av den som har dött, till exempel en begravning. Ritualen och minnet av den kan hjälpa till att göra så att det som har hänt känns mer verkligt.

  • Bevara känslan av närvaro
    En del mår bra av att bevara känslan av närvaro med den som är död. Det kan vara att tända ett ljus eller att utföra någon annan handling. Det kan också vara att besöka en särskild plats eller att spara något föremål som betyder mycket. Den som är död kanske hade en blogg eller ett konto på sociala medier som du kan fortsätta skriva på.

  • Gör saker som gör dig glad
    Sorgen kan kännas lite lättare om du då och då kan tillåta dig att försöka göra sådant som du brukar tycka om eller som du behöver göra.

  • Fysisk aktivitet
    Det är bra om du rör på dig regelbundet. Att promenera, träna eller göra någon annan fysisk aktivitet som är möjlig för dig kan hjälpa om du till exempel känner dig rastlös eller orolig, har ont i kroppen eller har svårt att sova. En del personer kan reagera på en förlust genom att börja arbeta mycket eller genom att snabbt gå in i en ny relation. Det kan vara vad de behöver just då. För andra kan det vara bättre att vänta lite med stora beslut.

  • Ha tålamod
    Försök att ha tålamod även om sorgen gör så ont att du helst vill slippa ifrån den. Var försiktig med alkohol och droger så att du inte utvecklar ett beroende. Undvik också att isolera dig. 

Komplicerad sorg kan kräva vård

Ibland blir sorgen komplicerad. Sorgen är ofta intensiv i början men mildras med tiden. En del kan få komplicerad sorg som bland annat innebär att sorgen inte mildras. Det är olika för olika personer varför det blir så. Komplicerad sorg är en diagnos som kräver vård. Du kan också behöva hjälp att bearbeta hur det var när personen dog eller sättet som det skedde på. Så kan det vara om personen dog till exempel på grund av en olycka, självmord eller mord. Du kan läsa mer i artikeln om posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Terapi för sorg

I terapi kan man få hjälp att sätta ord på smärtan och saknaden och synliggöra alla aspekter relaterade till sorgen. Kanske finns delar man inte är medveten om, delar som är extra svåra eller förbjudna eller delar som helt enkelt behöver förstås bättre. Att få hjälp att rekonstruera dödsfallet och skapa en hel berättelse är läkande. Plågas man av påträngande bilder eller andra sinnesintryck kring dödsfallet kan det behöva bearbetas på liknande sätt som vid posttraumatisk stress. I terapi kan konkreta verktyg tillhandahållas för att kunna stå ut när det är svårt, närma sig det som hänt och anpassa sig till de nya omständigheterna.

Även vägledning och stöd kring hur man tar nödvändiga steg mot det som ger värde, meningsfullhet och livsglädje igen. Terapi kan utgöra ett forum för reflexiva samtal rörande de existentiella frågorna som ofta väcks i sorg. Slutligen kan även stödjande samtal individuellt eller i grupp vara nog så hjälpsamt vid normal och okomplicerad sorg. Detta kan vara särskilt värdefullt om det sociala nätverket är bristfälligt. Precis som det finns lika många sätt att sörja som det finns människor måste terapi alltid anpassas efter individens unika behov.


Sorg och relationer

Sorg kan påverka våra relationer på olika sätt. En del känner att de kan stötta varandra och hitta sätt att hantera förlusten tillsammans. En del känner att de har en egen sorg som är alltför privat för att dela med andra. En del känner sig mer sårbara. Det kan bero på vad som har orsakat sorgen. Sårbarheten kan göra att du säger saker som du inte menar, eller lägger skulden för det som har hänt på till exempel en närstående. Sårbarheten kan också göra att du undviker andra personer. För andra gör sårbarheten att de söker mer stöd och blir mer försiktiga i sitt sätt att prata med varandra. Sök stöd om du känner att ni inte kan stötta varandra men behöver stöd. Ibland kan det gå att dela sorgen med andra personer i din omgivning.

Det viktiga är att du som är närstående visar att du bryr dig och inte tänker att du måste ha en lösning på den situation som personen är i. Fråga hur det är och var inte rädd för att störa. Det är vanligt att den som har sorg vill prata om den som har dött och berätta hur det känns. Lyssna, och försök avstå från att ge goda råd. Ni kan också prata om andra vardagliga saker eller bara vara tysta, om personen hellre verkar vilja det.

Du kan föreslå att ni gör någonting tillsammans. Kanske kan du hjälpa till med någon vardagssyssla. Det kan vara att laga mat, städa eller gå och handla. Ta kontakt själv och gärna flera gånger, även om du tidigare har blivit avvisad. Ge konkreta förslag på när ni ska umgås.

Att bearbeta sorgen framåt

Ett sorgearbete är en tids- och energikrävande process som saknar tidsramar. Alla sörjer vi på olika sätt och sorgens uttryck kan även skifta inom en individ från tid till tid. Det är viktigt att tillåta sorgen hur den än ter sig. Vanligtvis pendlar man mellan förlustorienterade beteenden och ett framtidsinriktat nyorienteringsarbete, som syftar till att anpassa sig till de nya omständigheterna. För att gå vidare är båda dessa processer lika viktiga. Successivt börjar livet återfå sina färger och man upplever meningsfullhet och livsglädje igen. Vissa kan då känna skuld eller bli rädd att man ska glömma bort den som dött.

Men kom ihåg att du både kan sörja och gå vidare. Sorg ger alla möjliga somatiska, emotionella och kognitiva reaktioner och de kan växla snabbt. Ibland blir man rädd för sina egna reaktioner, tror man håller på att bli galen, allvarligt sjuk eller att man aldrig ska komma tillbaka till ett fungerande liv igen. Ibland är sorgen så smärtsam att det känns som att man inte överlever, men det gör man! Det bästa du kan göra är att vara tillåtande mot dig själv och sänka kraven.

Att undra om det finns någon mening med livet överhuvudtaget är inte ovanligt. Det kan hjälpa att istället göra saker som känns meningsfulla. För att komma vidare behövs ett accepterande förhållningssätt till det som skett. Med det menas att erkänna verkligheten som den är, inte att du behöver tycka att det som skett är okej.

Avsked av den som dött och förståelsemässigt bokslut är viktigt för läkandet. Därför är begravning och andra former av ceremonier betydelsefulla. För många är det avdramatiserande att få se den döde, och den fridfulla atmosfären blir ett fint minne. Om du ältar oklarheter kring dödsfallet är det bra om de reds ut i den mån det går. För att gå vidare behöver man både känslomässigt och förnuftsmässigt ta in att personen dött samtidigt som man behåller närvaron med personen i sitt liv. Saknaden efter personen kanske aldrig går över, men smärtan mildras med tiden. Den kan göra sig påmind olika starkt och vid olika tillfällen. När vi lämnat den svåraste tiden bakom oss upplever många en djupare kontakt med sig själv, livet och vad som verkligen är viktigt. Vissa känner en ökad tacksamhet och uppskattning inför livet.

Till dig som möter en person i sorg

Det tar olika lång tid för olika personer att sörja. Det är också vanligt att sörja på olika sätt. Ibland kan en persons beteende efter en förlust verka märkligt för omgivningen men det kan ändå fungera för den som har sorg.

En del kan verka som om de inte alls sörjer. De kanske tar en paus från sorgen eller också visar de inte sin sorg för andra. Det centrala i mötet med någon i sorg är att våga dela det svåra.

Tystnad är överordnat ord och att lyssna utan att ge goda råd eller uppmuntrande kommentarer är läkande. Att möta sörjande kan väcka egna känslor man tror sig inte kunna hantera. Tyvärr kan det leda till tillbakadragenhet och tystnad, tvärtemot vad den sörjande behöver. Sorg sänker initiativförmågan och här behöver du som möter ta mod till dig och ansvara för kontakten. En annan människas lidande kan väcka en impuls att man måste säga och göra rätt saker.

När det värsta redan hänt finns inget man kan göra för att ta bort smärtan. Värme och omsorg är ledord, men inte att betrakta den sörjande som skör som ska behandlas med silkesvantar. Du kan fråga den sörjande på vilket sätt du kan vara ett bra stöd, eller fråga om det du just gjorde var till någon hjälp. Det är inte ovanligt att både handlingsförmåga och problemlösningsförmåga är nedsatt hos den som sörjer. Att ge praktiskt stöd med vardagliga bestyr är nog så stödjande och som emotionellt.

Acceptans och tålamod

Du som möter en person i sorg behöver ha acceptans och tålamod för sorgens alla uttryck. Ta inte utspel och påhopp personligt utan se det som ett uttryck för smärtan hos den sörjande. Att älta kan i början tjäna syftet att få ihop bilden av det som skett. Efter ett tag kan dock avledning av ältande till förmån för mer konstruktiva och framåtblickande resonemang vara nödvändigt. Slutligen, visa närvaro under lång tid, mycket längre än du tror. Många upplever att så fort de börjar må bättre och bli mer aktiva igen så avtar stöd och intresse från omgivningen. För den som förlorat en betydelsefull person kan det värma om du uppmärksammar viktiga datum, årsdagar och högtider.

Barn och unga i sorg

Barn kan ha egna sätt att uttrycka sorg. Deras behov av bemötande och stöd kan variera, bland annat beroende på hur gamla de är. Barn kan uppleva sorg vid förluster av olika slag eller större omställningar i livet.

Nedanstående text rör barns sorg vid förlust av en betydelsefull person.

Mycket är överensstämmande mellan vuxnas och barns behov vid sorg. Barns förståelse för döden skiljer sig i regel från den vuxnes och barn bearbetar en förlust utifrån den ålder och den förståelseram de har. Ju yngre barnet är desto mer kommer barnet uttrycka sin sorg på annat sätt än i ord. Hur barn reagerar vid sorg är högst individuellt men några vanligt förekommande reaktioner är: Oro, ängslan, ökat behov av närhet eller svårtröstad. Vaksamhet, separationsångest och rädsla att bli övergiven. Sömnsvårigheter, mardrömmar, magont eller annan smärta. Ilska, självdestruktivitet eller beteenden som drar till sig uppmärksamhet, tillbakadragande, isolering eller svårigheter i skolan, nedstämdhet, längtan och saknad, skuldkänslor, självförebråelser eller grubblerier, plågsamma minnesbilder, magiska tankar eller fantasier.

Att stödja ett barn i sorg

Barn behöver vuxnas stöd för att förstå dödens innebörd och reglera sorgens reaktioner. Vuxna kan hjälpa barnet att sätta ord på upplevelserna, men också stödja dem i andra uttrycksformer såsom lek, musik, teckningar och annat skapande. För att minska oro och grubblerier behöver barn göras delaktiga i det som hänt. Låt barnets egna frågor och funderingar vara vägledande för vilken information du ger och var ärlig med vad du vet och inte kan svara på.

Det barnet är moget nog att fråga om är det också moget nog att få ett uppriktigt svar på. Berätta sakligt och konkret utan omskrivningar eller metaforer. Använd barnets egna ord och ge endast de detaljer barnet behöver för sin förståelse. Barns reaktioner på ett dödsfall avspeglar inte bara den egna sorgen och saknaden utan även föräldrarnas reaktioner. Som förälder kan du absolut både visa och berätta att du är berörd av det som hänt, men du behöver kunna förmedla att du är kapabel att möta barnet i dess sorg, annars kan det hålla tillbaka frågor eller reaktioner.

Om en förälder dör

När en förälder dör behöver barnet sin andra förälder. Av naturliga skäl kan den kvarlevande föräldern behöva stöd och avlastning för att orka vara detta stöd. Om båda föräldrar dör samtidigt blir stödet från någon som barnet känner sig trygg med rent av livsavgörande. Överlag kan extravuxna utgöra ett stort stöd för hela familjen genom att bidra med vardagliga aktiviteter, lek och samtal. Barn vilar ofta från sin sorg och kan i stunder tyckas verka helt oberörd av det som hänt. När marken är i gungning efter en förlust blir det extra viktigt för tryggheten att så mycket som möjligt återgår till det normala så fort som möjligt.

Som förälder kan det vara bra att undvika onödiga separationer från barnet och anstränga sig extra en tid för att förmedla trygghet och närvaro. Generellt är det bra för barn att förlusten görs verklig genom deltagande i avsked, ritualer och begravning. Hur detta sker behöver precis som allt annat stöd skräddarsys för det enskilda barnet. Men att ge mycket tid till att förbereda innan och reflektera tillsammans efter är hjälpsamt.

Professionell hjälp för barn i sorg

För barn i sorg är föräldrarnas stöd det allra viktigaste och i regel tillräckligt. Föräldrar kan däremot få råd och stöd av professionella i hur de kan bemöta sitt barn. Det finns allt fler böcker för barn och ungdomar i sorg. Vidare kan sorgegrupper för barn vara ett bra alternativ för de som behöver extra stöd. Det är först när sorgereaktioner inte mildras med tiden eller till och med förstärks som professionell hjälp behövs. Om barnet var närvarande vid dödsfallet, fann den döde, plågas av minnesbilder, avsevärt ändras i sitt beteende eller har tankar på att inte längre vilja leva är det varningssignaler för att professionell hjälp kan behövas.