Hälsoångest (hypokondri)

Vad är hälsoångest (hypokondri)?

Den som lider av hälsoångest har en svår rädsla för att vara eller bli drabbad av någon allvarlig sjukdom. Symptom i kroppen leder till en övertygelse om att något är fel. En stor del av vardagen ägnas till att försöka förstå symtombilden. Information söks på Internet, vänner utfrågas och man går ofta till läkaren. Läkarutredningar brukar lugna tillfälligt, men efter en tid kommer oron tillbaka. Kanske börjar man ifrågasätta läkarens kompetens eller förmåga att förstå.

Aftonbladet intervjuade Sveapsykologerna om hur man vet vilken typ av ångest man lider av samt vad man kan göra åt det. Läs hela i artikeln i vår blogg via länken: https://sveapsykologerna.se/blog/2021/9/13/aftonbladet-stress-eller-ngest-s-vet-du-vad-du-lider-av

Kvarvarande eller nya symtom blir en källa till ständig oro. För en person som har hälsoångest kan det handla om att alltid leta efter saker på kroppen som kan vara farliga sjukdomar. Exempelvis en prick leder till katastroftankar om att det kan vara en allvarlig sjukdom. Personen använder sedan mycket tid till att försöka få yttre försäkringar av sin omgivning om att det inte är så farligt vilket ger ett kortsiktigt lugn. Även googlandet ger en kortsiktig vinst, en känsla av kontroll, men detta vidmakthåller problemet och ibland kan personen hitta ännu mer information på nätet som förvärrar ångesten. Det handlar om att hitta ett rimligt beteende. Det är inte fel att undersöka misstänkta symtom hos en läkare för att utesluta att det är något. Men en person med hälsoångest blir som sagt oftast inte nöjd eller lugn långsiktigt trots ett läkarbesök eftersom ångesten hittar nya symtom att fokusera på. Därför får man bestämma ett målbeteende som man sedan förhåller sig till. Personen får försöka härma ett beteende som en person som inte har hälsoångest har. Det vill säga ett beteende som inte är ett överskottsbeteende som upptar alldeles för mycket tankeverksamhet eller innehåller för många ickeproduktiva handlingar. Personen får samtidigt öka andra funktionella beteenden som det är ett underskott på för att kunna fylla sina dagar på ett konstruktivt sätt utifrån sin livskompass: relationer, jobb/studier, hälsa och fritid.