Vad är prokrastinering?

Prokrastinering är ett annat ord för uppkjutning. Det är normalt att vilja skjuta upp saker eftersom människor vill göra beteenden innan deadline det vill säga innan en konsekvens. De flesta kan känna igen sig att skjuta upp tentaplugget eller arbetsuppgifter till sista sekunden. Vissa personer som har högre av personlighetsdraget conscientiousness det vill säga samvetsgrannhet som innehåller två olika delar: orderliness det vill säga nogrannhet samt industriousness vilket betyder arbetssamhet. Detta personlighetsdrag, liksom dem andra personlighetsdragen i big 5, är fördelade utifrån en normalfördelningskurva där en viss mängd av befolkningen befinner sig inom dem högre eller lägre percentilerna men dem allra flesta är i mitten det vill säga halvnogranna och halvarbetssamma. När man gör personlighetstester i urvalssammanhang brukar det vara mycket attraktivt att ha högt på conscientiousness eftersom det innebär att personen kommer att vara arbetsam och noggrann. Tyvärr kan man inte bestämma sin personlighet eftersom det är en kombination av arv och miljö men man kan däremot jobba med sina svaga sidor och träna på att ändra beteenden. Vid ADHD ingår ofta igångsättningssvårigheter samt problem med genomförande och avslutande av uppgifter. Då brukar personen ha så pass stora problem med detta att det påverkar personens fungerande i flera områden i livet. Oavsett om det handlar om större eller mindre problem med prokrastinering kan personen bli mer strukturerad genom att formulera mål och delmål samt använda sig av yttre hjälpmedel som kalender, mobilpåminnelser et. c. 

Det är bra att sätta upp deadlines och även att använda sig av rutiner. Det naturliga för människan är att välja beteenden som ger kortsiktiga vinster i form av positiva och negativa förstärkningar, det vill säga beteenden som ger något positivt eller tar bort något negativt på kort sikt. Tyvärr är de beteenden som vi skjuter upp oftast sådana som ger långsiktigt goda konsekvenser. Drivs man av de kortsiktiga konsekvenserna blir det svårt att välja de långsiktiga. Därför behöver man lära sig se målet och även bryta ned det i små delmål. Man kan tänka att man portionerar ut det som är tråkigt och svårt i små portioner. Om man endast ser det stora berget blir det svårt. Genom att istället se små delar av berget, ta ett steg i taget och inte låter sig hindras av tankar eller känslor som säger att man inte ska ta ett steg till, har man till slut klättrat upp för hela berget. Är man medveten om vilka tankar och känslor som brukar vara hindrande blir det enklare att inte låta sig styras av dessa i en icke-ändamålsenlig riktning. Det mesta i livet som är meningsfullt kräver ansvarstagande. Att ta ansvar är ofta krävande och ger inte alltid kortsiktiga belöningar. Genom att prokrastinera ansvar går man även miste om det meningsfulla, exempelvis att upprätthålla relationer, ta hand om sin kropp och hälsa, prioritera sin jobbkarriär et. c. Därför finns det mycket att vinna genom att sätta upp mål och följa dem!