Vad är social fobi?

Det är mycket vanligt att lida av social ångest. Det finns en generell form av social fobi där man känner sig rädd för många olika sociala situationer. Det kan handla om att prata i telefon på tunnelbanan, prata med kassörskan et. c. Det finns även en mera specifik form av social ångest där personens ångest är mera fokuserad på specifika situationer såsom att hålla föredrag exempelvis. De allra flesta tycker att det är jobbigt att hålla föredrag men de flesta kan tvinga sig själva när det behövs exempelvis i studier och i arbeten. En person som har social fobi lider så pass mycket av det att det skapar problem i personens fungerande exempelvis på jobbet, fritid, relationer eller i andra områden. Att känna sig blyg ibland är normalt. Vid social fobi känner man dock en stark rädsla för att stå i centrum för andra människors uppmärksamhet. Det kan handla om en rädsla för andras blickar och/eller en känsla av att bli bedömd och granskad av andra. Ofta undviker man sociala situationer för att slippa obehagskänslan som kommer. Situationer som man ändå deltar i blir ytterst ansträngande och påfrestande. Många med social fobi tycker dessutom att det är jobbigt att visa sin nervositet inför andra. Man upplever att det kan leda till förlorad respekt och självaktning. Vanliga symtom vid social fobi är en ökad svettproduktion, ofrivilliga skakningar, rodnad och hjärtklappning. När nervositeten kommer kan man även få svårt att tänka som vanligt, man tappar ord och glömmer namn. Något som i sin tur ofta ökar ångesten och nervositeten ytterligare. 

Undvikanden och säkerhetsbeteenden vidmakthåller den sociala ångesten. Genom att sjukanmäla sig när man ska ha en föreläsning i skolan eller genom att inte gå på den där festen där det finns nya personer eller kanske dricka några glas vin för att klara av att gå till festen så vidmakthåller personen sin ångest. Personen lär sig att den klarade av situationen för att den hade druckit vin men annars hade det aldrig gått. Personen behöver därmed våga utmana sig genom att göra en exponeringshierarki där den listar sina undvikanden och  sedan börjar exponera sig gradvis. Om personen vågar exponera sig trots sin rädsla lär den sig att den uppförstorade rädslan inte stämde med verkligheten och att katastroftankarna inte infriades. Personen svimmade inte när den höll föreläsningen som den trodde. Allra bäst är om personen är kvar i situationen tills ångestkurvan sjunker så att habituering får ske. Studier har dock visat att personen ändå kan få goda resultat även om ångesten inte hinner sjunka i situationen. Bara vetskapen att personen klarade av att exponera sig trots rädslan ger goda resultat mot social ångest.

Vid social ångest uppstår ofta en tankefälla som kallas för tankeläsning där personen börjar tänka sig och anta att andra tänker negativa saker om hen. Personen blir rädd för att göra bort sig, bli dömd av andra och personen kan ibland ha svårt att skilja mellan fakta och sina spekulationer. I terapin får personen lära sig att identifiera sina negativa automatiska tankar och skilja på när det är den sociala ångestens tankar som dyker upp och när det är personens mer sunda tankar. Framför allt får personen lära sig att inte agera på tankarna. Genom att vara mera "mindfull" det vill säga mer närvarande och engagerad i nuet så minskar personen risken för att hamna i den parallella verkligheten dvs. tankarnas värld. Att engagera sig i nuet är ett bra verktyg när personen exempelvis väntar på sin tur att hålla ett föredrag i klassen eftersom planerandet och grubblandet leder till ännu mera förväntansångest. Att överförbereda sig kan för en person med social ångest vara kontraproduktivt eftersom det fungerar som ett säkerhetsbeteende som vidmakthåller ångesten. Det kan kännas bra för stunden men personen får då inte exponera sig på riktigt. Typiskt i social ångest är "post mortem" vilket innebär att personen efter ett socialt framträdande börjar "såga" och kritisera sig själv. Personen hakar upp sig på något fel den tycker sig ha gjort och överskattar hur mycket andra tänker på detta. Detta ältande leder till ännu mindre tilltro till sig själv och ännu mera ångest inför nästa sociala framträdande.