ADHD

Sveapsykologerna utreder ADHD. Vi har mycket korta väntetider, vilket innebär att du i regel kan påbörja en neuropsykiatrisk utredning inom en vecka.

Prismässigt ligger vi lägre än de flesta andra privata mottagningarna i Sverige. Priset för en neuropsykiatrisk utredning hos Sveapsykologerna är från 29 995 SEK och uppåt. Priset varierar beroende på flera faktorer, såsom hur komplex utredningen är, klientens ålder och vilken stad klienten befinner sig i. Det finns möjlighet till delbetalning.

Sveapsykologerna utreder vuxna, ungdomar och barn. Vi utreder inte personer med pågående missbruk. Våra kompetenta psykologer och psykiatriker/läkare har lång erfarenhet av att arbeta med neuropsykiatriska utredningar. Om du diagnostiseras med ADHD har du möjlighet till fortsatt medicinering och psykologisk behandling.

De som söker neuropsykiatriska utredningar inom privat vårdsektor är ofta personer som har tröttnat på de långa kötiderna inom landstinget. Kontakta oss via kontaktformuläret – genom att klicka på knappen nedan – så återkommer vi till dig inom några timmar för en kostnadsfri konsultation.

Du som har ADHD kan ha svårt att koncentrera dig och prestera i vissa situationer eller miljöer. Du kan ha svårt att hålla ordning omkring dig och få saker och ting gjorda.

ADHD är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den påverkar din förmåga att koncentrera dig, styra och kontrollera ditt beteende. ADHD kan också påverka hur aktiv eller intensiv du är som person.

Svårigheterna brukar uppstå i vissa situationer eller miljöer. Du kan till exempel ha svårt att fokusera och behålla din uppmärksamhet på det du ska göra om det är stökigt eller rörigt omkring dig, eller om uppgiften inte känns motiverande för dig.

Att ha ADHD innebär inte att du är sjuk, utan att du fungerar på ett annorlunda sätt än vad som oftast förväntas i samhället. På grund av de svårigheter du har kallas ADHD för en funktionsnedsättning.

Ditt sätt att vara kan också innebära styrkor som andra kanske inte har. Därför kan du, om du hellre vill det, kalla ADHD för en funktionsvariation.

ADHD har ingenting med intelligens att göra, utan med hur hjärnan och nervsystemet fungerar. Du kan till exempel ha svårt att sitta still länge, lyssna på långa föredrag eller komma igång med en uppgift.

Att känna att du ibland inte fungerar eller presterar som andra kan ha en negativ inverkan på ditt känsloliv och din psykiska hälsa. Stöd och hjälp finns att få vid ADHD.

Det är viktigt att ta emot hjälp, annars kan lätt svårigheterna leda till låg självkänsla och andra besvär såsom ångest, depression eller ett beroende.

ADHD betyder uppmärksamhets- och överaktivitetsstörning. Alla som har dessa besvär är inte tydligt överaktiva. Om du främst har problem med uppmärksamhet kan det i stället vara en form av ADHD som kallas ADD.

Då kan dina svårigheter vara mindre synliga för omgivningen, vilket gör att det ofta dröjer innan du får en utredning och diagnos.

Det finns tre olika former av ADHD. Ibland kan man ha fler än en form.

• Kombinerad form:

Du har svårt att fokusera och behålla din uppmärksamhet, hantera impulser och är överaktiv. Det är den vanligaste formen av ADHD.

• Huvudsakligen ouppmärksam form:

Du har framför allt svårt att fokusera och behålla din uppmärksamhet, men kan även ha problem med överaktivitet och att hantera impulser. Denna form av ADHD kallas ofta ADD.

• Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form:

Du har framför allt svårt att hantera impulser och är överaktiv. Du kan i viss mån även ha uppmärksamhetsproblem. Denna form är mer ovanlig än de andra två och förekommer vanligast hos förskolebarn.

Du som har ADHD eller ADD kan känna igen dig i flera av dessa beskrivningar:

Du har många tankar och idéer i huvudet på samma gång. Du har svårt att komma igång med uppgifter och svårt att avsluta dem. Du har svårt att följa långa instruktioner.

Du kan ha svårt att hålla ordning omkring dig. Du kan ha svårt att passa tider. Du glömmer eller tappar ofta bort saker. Det är vanligt att du skjuter upp det du ska göra tills det blir försent.

Ibland kan du också känna igen dig i något av följande:

Du tycker att det är jobbigt att skriva eller läsa. Du har ett stort behov av att röra på dig, eller känner inre oro. Du kan göra saker utan att tänka efter före.

Du kan ha svårt att reglera ditt humör. Det är vanligt att du har svårt att sova. Det kan göra att du vänder på dygnet, har svårt att komma upp på morgonen och lägga dig på kvällen.

Även om det finns vissa typiska svårigheter vid ADHD, kan det variera hur du påverkas beroende på omgivningen och vilka krav som ställs på dig.

För att diagnosen ADHD ska uppfyllas krävs följande:

• Att svårigheterna har funnits under en lång tid.

• Att svårigheterna ger stora problem att klara av vardagen.

• Att svårigheterna inte kan förklaras bättre genom något annat.

• Att svårigheterna märks i minst två miljöer, till exempel både hemma och på jobbet eller i skolan och på fritiden.

Det är vanligt att även ha dyslexi eller andra inlärningssvårigheter eller en diagnos inom autismspektrumet. Språk- och talstörningar eller så kallat trotssyndrom är också vanligt att ha ihop med ADHD. Du kan även ha någon form av tics som till exempel Tourettes syndrom.

En annan diagnos som ibland förekommer ihop med ADHD är nedsatt koordinationsförmåga eller Developmental Coordination Disorder (DCD). Det innebär att du har svårt att samordna vissa rörelser. Sådant som kan behövas inom till exempel lagsporter eller när du ska lära dig cykla eller köra bil. Tidigare kallades detta också för dyspraxi.

Sök hjälp om du eller ditt barn har stora svårigheter i vardagen som du misstänker beror på ADHD. För att få det stöd och den hjälp som du eller ditt barn behöver kan ni först behöva göra en utredning.

Vad innebär en utredning?

Att gå igenom en neuropsykiatrisk utredning som vuxen innebär att du träffar en läkare och en psykolog vid flera tillfällen och får göra flera intervjuer och tester. När utredningen är klar får du information om resultatet och vilken hjälp, stöd eller behandling du kan få.

Det kan vara bra att ha en närstående med sig vid det avslutande samtalet. Läs mer om hur en ADHD-utredning går till. En utredning innebär att du och ditt barn träffar en psykolog och en läkare som ställer frågor.

Några exempel på frågor du kan få svara på är:

Hur har barnet utvecklats? När lärde sig barnet att gå och prata? Vilka styrkor och svårigheter har barnet? Har barnet några problem med sömnen eller med mat och ätande? Hur fungerar barnet ihop med andra barn? Finns det någon mer i familjen som har liknande svårigheter?

Förutom att du och barnet intervjuas brukar även personal på skolan eller förskolan hjälpa till att beskriva hur barnet fungerar i förskolan eller skolan.

När utredningen är färdig får du som förälder information om vad som kommit fram och vilket stöd barnet behöver. Barnet får också information, anpassad utifrån hens ålder och mognad. Det är bra om skolan informeras vid ett särskilt möte.

Hur det känns att få en diagnos är individuellt. Det kan kännas både skönt och jobbigt. Det kan till exempel vara skönt att få ett namn på de svårigheter du eller ditt barn har och det kan öka förståelsen från omgivningen.

Samtidigt kan det kännas tungt att få veta att de svårigheter du eller ditt barn har faktiskt beror på någonting som inte bara kommer att försvinna av sig själv.

Ju mer du lär dig om ADHD, desto lättare brukar det vara att acceptera situationen. Kunskap gör ofta att du lättare kan se möjligheter istället för bara svårigheter. Att ta reda på hur du fungerar kan hjälpa dig att acceptera dig själv.

Det kan vara viktigt att din skolgång eller din arbetssituation anpassas så att det fungerar bra för dig. Det är skolans eller arbetsgivarens ansvar att anpassa miljön så att det fungerar för dig som har ADHD.

Barn har enligt lag rätt till en individuell skolplan om de behöver det. Det gäller oavsett i vilken skola eller klass barnet går. Det är skolans ansvar att anpassa undervisningen, så att alla elever får en likvärdig undervisning.

Anpassningen kan till exempel handla om att barnet får extra tid till vissa uppgifter, får jobba i en mindre grupp eller får en stödlärare eller assistent som är med i skolan.

Barnet ska få hjälp vid dyslexi eller andra problem med inlärning. En del barn kan ha hjälp av att träffa en logoped på en logopedmottagning.

Många vuxna med ADHD har haft problem i skolan och därför inte kunnat utbilda sig i nivå med sin kapacitet. Det finns speciella folkhögskolor för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, om du vill ta igen studier.

Komvux kan också vara ett alternativ. Du kan ofta behöva hjälp att strukturera och planera dina studier. På högskolor och universitet finns ofta en samordnare som har till uppgift att stötta dig som har ADHD eller andra funktionsnedsättningar.

Stödet kan till exempel handla om att du får längre tid på dig vid en tentamen, muntlig istället för skriftlig examination eller tillgång till en mentor.

Du kan behöva hjälp med att strukturera dina arbetsuppgifter och organisera din vardag på jobbet. Det finns hjälpmedel för att organisera vardagen om du har ADHD.

Exempel på hjälpmedel kan vara veckoscheman eller appar i mobiltelefonen med kalenderfunktion, som ger ifrån sig en signal när du ska göra någonting.

Du kan få hjälpmedel genom att kontakta en arbetsterapeut eller en hjälpmedelscentral, till exempel på habiliteringen. Läs mer om hur det går till att få hjälpmedel och söka fram vilka hjälpmedel som finns att få där du bor.

Behandling med läkemedel

Både barn och vuxna kan ibland utöver annan hjälp ha stor nytta av läkemedel. Det kan göra det lättare att koncentrera sig och fokusera på en uppgift, och minska rastlöshet och impulsivitet.

De vanligaste läkemedlen är de som kallas för centralstimulerande medel. De innehåller det verksamma ämnet metylfenidat. Exempel på sådana läkemedel är Concerta och Ritalin.

Det finns även läkemedel som innehåller dexamfetamin eller lisdexamfetamin som exempelvis Elvanse och Attentin.

Centralstimulerande medel kan användas från sex års ålder. Ett annat verksamt ämne är atomoxetin, som finns i läkemedlet Strattera, vilket inte ett centralstimulerande medel.

Det finns inte någon känd risk för att bli beroende av läkemedlen när de används som behandling av ADHD. Centralstimulerande medel är narkotikaklassade, men behandlingsdosen för ADHD ger inte beroende eller rus.

När barn får läkemedel måste det kombineras med annat stöd, som exempelvis information och rådgivning till föräldrar samt extra stöd i skolan.

I början av läkemedelsbehandlingen får barnet gå på täta kontroller. Därefter minst var sjätte månad och dessutom om dosen ändras. Det är vanligt att föräldrar upplever att barnet inte alltid behöver ta läkemedlet, utan kan göra uppehåll på exempelvis lov och helger.

Det är bra om du som förälder pratar med läkaren om uppehållen, för att diskutera fördelar och nackdelar. Var uppmärksam på hur det fungerar under de planerade uppehållen.

Vad beror ADHD på?

Storhjärnans yttre skikt kallas bark. Den ansvarar för vårt medvetande, tankar, känslor och minnet. Härifrån styrs även våra medvetna rörelser.

Detta system är beroende av ämnen som kallas signalsubstanser. De behövs för att olika nervceller i hjärnan ska kunna kommunicera med varandra.

Några signalsubstanser som är viktiga för kommunikationen är dopamin, serotonin och noradrenalin. Dessa signalsubstanser kan fungera annorlunda hos dig, om du har ADHD.

ADHD beror på att vissa delar av hjärnan fungerar på ett annorlunda sätt än hos personer utan ADHD. Bland annat syns en skillnad i den delen av hjärnan som gör att du viljemässigt kan styra din uppmärksamhet, dina impulser och reaktioner samt förmågan att hålla flera saker i huvudet samtidigt.

Dessa funktioner är viktiga för en persons förmåga att kunna styra och planera sina handlingar och reglera sina känslor. Det är bara delvis känt vad ADHD beror på, men det har bland annat att göra med vissa så kallade signalsubstanser i en del av hjärnan.

Signalsubstanserna behövs för att olika nervceller i hjärnan ska kunna kommunicera med varandra. Några signalsubstanser som är viktiga för kommunikationen är dopamin, serotonin och noradrenalin.

Dessa signalsubstanser kan fungera annorlunda hos dig om du har ADHD. Det är vanligt att flera i en familj eller släkt har liknande svårigheter. Ärftlighet är i de flesta fall den viktigaste faktorn, men även andra biologiska och psykosociala miljöfaktorer kan påverka. Det innebär att både arv och miljö påverkar hur samt hur starkt problemen med ADHD visar sig.

Att vara förälder till ett barn med ADHD

Barn är olika. En del är livliga och andra mer stillsamma. Hur barn utvecklas och mognar skiljer sig också åt. ADHD kan vara en förklaring till att barnet har svårt att styra sig själv.

Problem med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet märks ofta först när barnet börjar i förskolan eller skolan. Där ställs högre krav på beteende, inlärning och prestation.

Att kunna styra sitt beteende och inte genast följa sina impulser är viktigt för att kunna fungera tillsammans med andra och utveckla sin självständighet. Det kan skapa frustration och konflikter när någon inte kan det.

Att ständigt hamna i konflikt med andra kan påverka barnets självkänsla. Därför är det viktigt att ta barnets problem på allvar och agera så tidigt som möjligt om barnet har stora svårigheter i sin vardag.

Hur pass snabbt du ska agera som förälder beror på hur stort behovet av hjälp är. Förskollärare och lärare brukar också reagera när de upplever att ett barn har svårigheter.

Det är vanligt att barn med ADHD har svårt med språkutvecklingen. Barnet kan ha svårt att hitta ord, att formulera sig i fullständiga meningar och att uttrycka sin vilja.

Det kan lätt bli konflikter när barnet inte kan uttrycka sig. Barnet har ofta problem med sömnen. Det kan vara svårt att somna på kvällen och att komma igång på morgonen.

Ofta har barnet snabba humörsvängningar och reagerar med kraftiga utbrott, även vid små motgångar. Då brukar det vara viktigt att någon vuxen finns i närheten, som ser och förstår barnets behov.

Det kan vara vanligare med dyslexi hos barn med ADHD. Då är det viktigt att få extra stöd i läsning och skrivning. Det kan också vara så att barnet inte uppfattar vissa ljud. Då kan barnet få svårt att uttala vissa ord och lära sig att läsa.

Här kan du läsa mer om dyslexi och få råd om hur du kan hjälpa ditt barn. Det är bra att börja hjälpa barnet tidigt. God hjälp finns att få.

Det kan kännas svårt att räcka till som förälder. Förutom att själv stötta ditt barn ska du även försöka hinna med att samordna och sköta kontakten med andra personer kring ditt barn. Det kan vara personal som arbetar inom exempelvis skolan, kommunen eller hälso- och sjukvården.

Då kan du be att få en så kallad SIP, samordnad individuell plan. Syftet med en SIP är att underlätta för dig och tydliggöra vem som har ansvar för vilken insats.

ADHD kan innebära olika svårigheter beroende på din ålder och din livssituation. Vilka svårigheter du har kan variera över tid och minskar ofta med åren. Din personlighet, ditt temperament, dina egenskaper, värderingar och intressen påverkar också hur du är och fungerar. Diagnosen kan bara delvis beskriva vem du är och vad du behöver för att må bra.

Här kommer några generella råd som kan hjälpa dig som har ADHD:

Du kan ofta ha svårt att planera och organisera uppgifter eller aktiviteter om du inte är mycket motiverad. Du skjuter ofta upp sådant som du tycker är svårt eller tråkigt, som att städa eller betala räkningar. Ibland skjuter du även upp viktiga beslut. När du väl är motiverad kan du ha svårt att avbryta det du håller på med.

Därför kan du ha stor hjälp av elektroniska hjälpmedel som påminner dig om att det är dags att ta en paus, om du har svårt att prioritera uppgifter och förhålla dig till tid.

En del saker kan kännas omöjliga om du tänker på dem som en enda uppgift. Men gör du en sak i taget kan du lyckas även med det du tycker är svårt.

Dela upp det du vill uppnå i delmål som är lättare att uppnå, än att försöka göra allt samtidigt. Genom att organisera ditt hem och hitta sätt att hålla ordning kan det underlätta för dig att få saker och ting gjorda.

Du kan behöva hitta ett system för att sortera dina räkningar och se till att de blir betalda i tid. När en person ofta kommer försent eller glömmer bort saker kan det skapa stor irritation. Det kan uppfattas som att personen inte anstränger sig, fast det inte är så.

Det kan vara viktigt för omgivningen att förstå varför du har svårt med vissa saker. Ju mer du själv förstår och accepterar ditt sätt att fungera, desto lättare kan det bli att förhålla sig till andra människor och deras förväntningar.

Det blir också lättare för dig att förklara för andra personer vad du behöver för att må bra, så att de kan försöka anpassa sig till dig, inte bara tvärtom.

ADHD innebär inte bara att du har svårigheter, utan även styrkor. Det kan till exempel innebära att du har en stark drivkraft och uthållighet när det gäller sådant som intresserar dig.

Du kan känna det som att du aldrig blir trött och kan ägna timmar åt ditt intresse. Du kan ofta ha mer fantasi och hittar kreativa lösningar som andra inte hade kommit på. Därför kan du ofta utvecklas bra inom det som intresserar dig.

Försök att hitta sätt att utveckla och få användning av det du är bra på. Svårigheter som du hade som barn kan minska med tiden. Som vuxen kan du ha hittat sätt att lösa sådant som var svårt för dig då.

Det är också vanligt att överaktivitet minskar med åren. Dina positiva sidor och egenskaper som kanske har samband med ADHD kommer ofta fram mer när du är äldre.

Genom att du lär dig mer om hur du fungerar och hittar dina egna strategier ökar din självkänsla och det kan bli lättare hantera omgivningens krav.

Ju mer du lär dig om hur du fungerar – och ju mer kunskap människor runt omkring dig får – desto lättare brukar livet kunna bli för dig som har ADHD.